livet rullar på...

Efter semester kommer höst och då är det mycket som ska hända. Barn HLR-utbildning ska planeras, studenter ska planeras in, strokekompetensbeviset ska slutföras (prov!!) mm. Det känns verkligen att höstterminen kör igång nu. Bara att hänga på.


Jag har hängt på syrran i snart 5 veckor och tränat enligt hennes träningsschema. Nu börjar det bli en del långa pass (senast 130min..). Hur ska jag klara att hålla i den träningen när hon inte bor hos oss längre?
Jag har föreslagit att hon ska söka jobbet som kock på Lilla K men det verkar hon inte vilja. Så jag får helt enkelt jobba på min complience.

Jag kommer att klara mig utan Maria som träningskompis och hon kommer att klara sig utan Kent. Men man önskar att hon inte skulle behövt göra det…. En puss till Menton!

Bonus info: Min maxpuls är ca 190 bpm och Marias 200 bpm.....

sommaren ebbar ut...

Stafetterna avlöser varandra. I stora Hälsingegårdarsstafetten slutade Bollnäs CK på plats 13. I vasastafetten slutade Aleris AB primärvård inte på plats 13 men vi är glada ändå. Nästa stafett blir i mars.
Nu är det individuell tävlan som står närmast, nämligen årets största utmaning Lidingöloppet. Träningen går rätt bra nu, Maria sköter upplägget. Tyvärr kan man banga ur av lathet även när man är två...

Semestern är slut nu och på jobbet rullar det på. B-HLR-utbildning ska förberedas, Strokekompetensutbildningen ska slutföras och det ska tillsättas nya chefer på avdelningarna, inkl rehab. Spännande.

Idag har jag städat ur garderoben. Tack vare Maria blev det en rejäl hög. Tack vare regnet blev det ingen cykling med klubben, istället fållades sovrumsgardinerna äntligen. Har också lagt ut nya annonser på tradera och i facebookgruppen.

skitigaste dagen på länge

Sov för länge idag. När jag skulle äta frukost såg jag att Sussie satt på bordet på altanen. Öppnade för att säga till henne och såg att en blomma var nedriven från väggen, en annan tippad omkull. Sussie vägrade lämna bordet, tittade upp mot fönstret bara. När jag såg vad hon tittade på höll jag på att bryta ihop.


En liten fågel hade fastnat med ena vingen i flugtejpen. Jag ogillar verkligen fåglar som flaxar nära mig. Får lite smått panik om en fågel hoppar upp på kafébordet tex. Hur skulle jag få bort fågeln??



Tog på mig följande mundering inkl handskar. Gjorde ett tappert försök att ta fågeln med handen men jag pallade inte det, den bara flaxade mer. Tog då sats igen med grilltången i handen för att försöka peta bort den från tejpen. Men fågeln flaxade fast även andra vingen och stirrade desperat på mig.
Jag grät och hyperventilerade en stund innan jag bestämde att enda sättet att lösa det var att klubba ihjäl fågeln. När jag gick ut igen för att göra det såg jag att Nisse lekte med en annan halvt levande fågel. Härligt.
Tog sopen och sopade ut både fågel och katt med några svordomar. Slog sedan i panik ihjälp fågeln på rutan. Lyckades inte få bort fågeln från tejpen dock, kändes som att den skulle gå sönder. Så jag lyckades med grilltången få loss tejpen från rutan. Kastade ut den på altanen och gick in för att lugna mig och äta frukost. Har aldrig varit så rädd för något så löjligt.

Insåg sedan att katterna kanske skulle leka med den och fastna i tejpen. När jag skulle slänga den så var de dock borta....

Lyckades inte starta gräsklipparen. Svor och sparkade lite på den och försökte typ 15 ggr men den hatar mig.
Målade spegeln och stolen som sedan stod ute och torkade och såklart hann bli blöta när det började regna....
Självklart så har Kent förföljt mig hela fm....