Långledig

Sällskapet som åt julmiddag. Maria tittade på, Provivan var tänkt till henne...

Ledigheten var lång över jul och nyår. En snabb magsjuka hanns med också. Annars var det som vanligt mycket fika och god mat på olika ställen. Bilen full med klappar både när vi åkte upp och ner.
Nu är allt uppackat och en del har börjat användas, tex kaffebryggare, Tassimobryggare och nya micron.

Nya maskinparken. Den rosa redahyllan har fått lämna plats åt fina glasburken. Och vattenkokaren känner sig gammal och ful nu....

"Mysdressen" jag fick av Jens fick jag ofrivilligt inviga redan halvvägs på hemresan eftersom Nisse kissade ner mig. Stackarn var helt orolig och sprattlig innan han till slut var tvungen att lätta på trycket. Efter det var han en filbunke, precis som på uppresan.

En glad skit

Nya bästisarna Nisse och Mogge

Fina kattpojken Sune som kände sig välkommen hos Svenssons

Märtagull med sin favoritmoster. Hopp hopp hela natten lång

Känns skönt med vardag igen nu. På jobbet ska gamla rehabpatienter planeras hem och nya ska tas om hand. En hel del att göra med 5 patienter, ingen rehabassistent och mycket lite arbetsterapeut. Men imorgon är det ju helg igen :-)

livet rullar på...

Efter semester kommer höst och då är det mycket som ska hända. Barn HLR-utbildning ska planeras, studenter ska planeras in, strokekompetensbeviset ska slutföras (prov!!) mm. Det känns verkligen att höstterminen kör igång nu. Bara att hänga på.


Jag har hängt på syrran i snart 5 veckor och tränat enligt hennes träningsschema. Nu börjar det bli en del långa pass (senast 130min..). Hur ska jag klara att hålla i den träningen när hon inte bor hos oss längre?
Jag har föreslagit att hon ska söka jobbet som kock på Lilla K men det verkar hon inte vilja. Så jag får helt enkelt jobba på min complience.

Jag kommer att klara mig utan Maria som träningskompis och hon kommer att klara sig utan Kent. Men man önskar att hon inte skulle behövt göra det…. En puss till Menton!

Bonus info: Min maxpuls är ca 190 bpm och Marias 200 bpm.....

tränar hårt

Ja, det är vad jag gör allra mest just nu. Två cykelpass och två simpass den här veckan känns rätt bra. Särskilt de 10 milen som blev idag. Ju fler långpass jag kör desto mer avlägset känns det att klara av 30 mil runt Vättern....
Simningen däremot känns bra. Nu simmar jag 2km i bassängen utan att bli helt slut. Uttråkad men inte så slut i kroppen.
Löpträningen har inte kommit igång  riktigt än. Ska börja smyga in den i juni tror jag.

För att dämpa suget efter bebis, för att Sussie ska få sällskap eller bara för att ha något litet och gosigt att pussa på så hämtade vi en kattunge igår. Han har inte fått något definitivt namn ännu. Lutar åt Nisse eller Kurre, eller Isse. Hans sällskap är inte så uppskattat av Sussie än men han fått komma lite närmare varje gång innan hon börjar morra.

Efter cyklingen idag blev jag toktrött efter att jag hade ätit. Tack vare kaffe kan jag nog göra lite nytta nu. Tex lägga in annonser på tradera.

Bilder på kattpojken kommer i nästa inlägg, orkar inte ta bort katten från knät och hämta sladdar mm just nu.

kurs, läger, träningar....

Det rullar på.
Helgen försvann till ungdomsledarutbildning i Mora. Kul, inspirerande och lärorikt. Längtar till snödelen.
Igår kväll efter träningen träffades vi tränare och diskuterade upplägg. Kom överens om att vi ska dela upp barnen i tre grupper i stället för fyra. Så jag och Martin (också ny tränare) ska ha mellangruppen. Och någongång i december ska vi ordna ett läger i Grönklitt. Kul :-)

Förutom det engagemanget så har jag fullt upp med egen träning, hunden och förstås sambon :-). I helgen kommer familjen så det ska väl städas och bakas lite inför det, så det blir så mysigt som möjligt.
Både skönt och lite tråkigt att Kent ska åka härifrån. Han hårar ner mycket och kräver en hel del uppmärksamhet men han är ju himla go också.

Och lilla goa gullan har ett sår på magen efter kastreringen, men inte verkar hon bry sig om det. Hon hoppar och busar som förut ändå.

sorgligt värre....

...och då tänker jag inte bara på det obefintliga vintervädret. Eller dödskraschen i Orsa i helgen. Utan främst på vår älskade kattpojke som inte får uppleva några fler vintrar. Så tråkigt det kan bli. Nu får Jerry hålla morfar sällskap och värma hans fötter.

Trots det tråkiga i allmänhet så håller jag modet uppe. Tränar så ofta jag orkar och ser framemot att det är hemresa och advent nästa helg. Bara snön som fattas nu.

Förresten, i helgen är det VC-premiär i Beitostölen :-)

söta björnar och tuffa tigrar

Imponerande klack

Dagens utflykt: Grönklitt. En björnpark med många björnar och dessutom världens största isbjörnspark.

Fick se alla djur utom järven. Kunde lugnt ha stått kvar resten av dagen och tittat på isbjörnarna som lekte i dammen. Lodjuret hade jag sett framemot men den var lite tråkig, gick bara fram och tillbaka längs stängslet.

Vet inte riktigt vad jag tycker om att ha så fina och vilda djur inlåsta men det är ju häftigt att få se dem. Isbjörnarna ska jag nog återse när det är lite mer snö.

Nu är det dags för bio i Orsa, Bröllopsfotografen

bilder från minisemestern

Sol- och baddäcket bakom huset, med vildmarksbad, dass, grill och utsikt mot sjön

Kent

Picknick på Gullviks havsbad


Kent badar med stora hundar

Kusiner

Upp och ner

Pust! Min fullspäckade semester är slut och nu har värmen kommit tillbaka till stan.
Det var helt underbart att komma hem och träffa alla som jag inte sett på länge (ev kommer bilder senare). Jag har badat, fiskat, solat, badat, lekt med kent, lekt med kusiner, badat, fikat, ätit, badat och köpt en vinterjacka. Och lekt med Kent igen :-)

Helgen gick fort och nu är det jobb som gäller igen. Idag jobbar jag i Hemse så det är inte fullbokat. Det är det däremot resten av veckan tills jag är tillbaka i Hemse igen på torsdag. Då blir det förmodligen lugnt igen. Upp och ner, fram och tillbaka. Ungefär som min semester :-)

Nu är det medeltidsvecka så stan kryllar av narrar, hovfolk och bönder. En och annan riddare har jag också sett. Bland annat på ICA.

Varning för ren

Enhorning

Djuren på bilderna bor i skogarna kring Solberg men trivs i närheten av vägen.

"De drunknade i mina ögon......"

Cykeltur längs en grusväg- naturnära
Vita söta får vid vägkanten- naturnära
En svärm med knott i ögat- för naturnära med drunkade kryp i ögat

slutsemestrat

Så var min första sommar-semester slut. 3 veckor går verkligen fort. Inte har jag gjort något speciellt heller. Badat, joggat med farfars hund, varit i stan massor med gånger, besiktat bilen :-(, varit till tandläkaren :-),varit på begravning, åkt Ådalsbåten, varit på några auktioner och kanske viktigast av allt: jag har slipat rost och målat samt vaxat forden! Det blev riktigt bra och jag är lite stolt över det.

Nu är det dags att komma tillbaka till gamla rutiner. Kanske också börja några nya. Jag borde verkligen börja använda tandtråd........

Jag hoppas iaf att det blir lugnt i veckan. Det är ganska fullbokat men några kan väl utebli så att jag kan ta lite friskvård i solen?

naturen runt hörnet

"Skandal!" "Fiasko!" Jag har inte sett några löpsedlar om eurovision men jag har sett lite på nätet. Kanske borde inte den svenska juryn valt Charlotte? Kanske borde folket fått välja? Det var ju också en jury som tog henne från semifinalen i torsdags.

Tack vare Naturpasset (en karta över Sollefteå med markerade kontroller) så upptäckte jag från cykelsadeln nya vackra platser i Sollefteås omgivningar igår. Förutom den vackra naturen såg jag en räv.
Jag tog hela 5 kontroller på en runda (pga den svårtolkade kartan så blev det två som jag inte planerat). Jag har redan planerat vilka kontroller jag ska ta nästa gång jag åker ut. Kanske blir det nästa helg. Då ska jag ta med en kamera...

Djurgalen helg

I lördags var det Grundsunda-dagen. Husumbor och husumgrannar letade sig ut på gatorna och samlades runt loppisbord och vi-samlar-pengar-till-vår-klassresa-bord. Det blev några kära återseenden och ett kul uppträdande av Bodils minicirkus. Katter och hundar som hoppade hopprep och dansade. En gris som dribblade med boll och apporterade. En gås som kunde räkna (jag kunde inte se nåt trick, men en gås ska väl inte kunna räkna?)! Och en kackadua som fick luft under vingarna och flög iväg. Kanske ville han passa på att se mer av Husum än torget vid Kyrkans Hus. Eller så blev han nyfiken på måsarna. Han blev upphittad till slut i alla fall.

Jag fyndade (hoppas och tror att det var ett fynd) ett gurkfat av Stig Lindberg.

Söndagen ägnade jag åt kvalitetstid med pappa. Pigan och drängen stängde åt de två kossorna och deras små kalvar.
Det är alltid lika kul att se när kossorna kommer ut. Även den äldsta kossan blir som en kalv när hon kommer ut. Kalvarna som lärde sig gå för någon vecka sedan blev helt tokiga och sprang och skuttade så kossorna knappt hade koll på dem.