Hur bra är inte jag på en skala? :-)

Först får jag en heltidstjänst. Sedan ordnar jag inom några timmar lägenhet och möblerat rum fastän det inte fanns att få tag på. Sedan åker jag ursnabbt (med mina mått mätt...) på Vasaloppet utan glid (ganska viktigt i vasaloppet..). Nöjdare med tillvaron och sin egen storhet än vad jag är just nu borde man inte vara för att inte vara för ego-hög. :-) Men det måste man få vara ibland.

Vasaloppet är som sagt avklarat nu. Det var som vanligt lite kallt i starten och händerna smärtade hela backen upp. Men när åkningen väl började gick det över och jag kände mig stark. Jag och Maria hittade varandra igen och samåkte några mil med bra fart. Det visade sig ganska snart att jag hade betydligt sämre glid än henne och de flesta andra. Det visade sig också att Marias låga träningsnivå i vinter skulle ta ut sin rätt. Hon bröt och jag fortsatte utan att se mig om :-)
Det gick tungt nedför men på något sätt hade jag krafter att slita mig till en tid på 7.50. Vilket är 50 minuter snabbare än tidigare år. Så nöjd var jag när jag gick över mållinjen att jag lyfte armarna i en liten segergest.

Idag är det vila som gäller. Har visserligen redan tvättat 3 maskiner kläder och börjat packa böcker och annat. Och ikväll blir det skidträning. Skate som tur är.

I fäderns spår....

I fredags var det lagmöte med logistikplanering på hög nivå. Jag hängde inte alltid med men till slut hade vi en bra plan på hur bilar skulle gå fram och tillbaka och hämta och lämna på olika kontroller. Och planen höll rätt så bra. Alla var på plats i tid eller väldigt god tid, men Forden fick rycka in.
Min sträcka var den lättaste av alla så jag försökte trycka på det jag kunde. Det gick rätt bra men efteråt kändes det som att jag hade sprungit en mil.

Fick en lite flashback till Vindelälvsloppet när vi gemensamt sprang över mållinjen på sista sträckan. Det var längesedan kom jag fram till. Men attans vad roligt!

Jens och jag var ute i bärskogen hela söndagen och fick ihop bra med hallon och en del lingon. Hallonsylten blev så god :-). Svamp fanns inte och blåbär var ytterst lite. De räcker till en blåbärscheesecake har jag tänkt.

Igår var jag en god medmänniska och satt hos en palliativ patient säkert en halvtimme och försökte trösta. Men hur gör man det?

Snart är jag ute i vasaskogen igen

Hade precis hunnit återhämta kroppen från Cykelvasan när jag fick frågan om jag kunde springa Stafettvasan i helgen. Ok sa jag utan vidare betänketid. Så jag ska springa tredje sträckan för ett Värnamolag. Just nu har jag träningsvärk sedan tisdagens löpning och gårdagens gym men innan lördag är jag nog i form så jag kan springa 4,4km. Med en nummerlapp på så går allt :-)

Jag blev glad när Anja kom in på sjuksköterskeutbildningen. För hennes skull såklart men även för min som nu får vikariera för henne och därmed jobba heltid året ut. Gött!

Händelserik helg igen

Ännu en fin fin helg är slut och en ny vecka på gång.

I lördags gjorde jag och gamla cykeln ett tappert försök att klara av cykelvasan utan skador. Och vi klarade oss båda två. Tog lite längre tid än jag hoppats på men det var en hel del stopp på vägen också som vi inte kunde styra över. På det hela taget är jag väldigt nöjd och kommer troligen åka igen nästa år.

När jag kom tillbaka till Orsa var jag dösugen på pizza och tönkte bjuda med Bettan, men hon åt redan surströmming med grannen. Så där hamnade jag också. Gott.

Sedan följdes vi till sjön och badade med hennes hundar. Och åt glass.

Igår var jag finkulturell och var på opera i det fria i vackra Vattnäs. Väldigt underhållande och vackert. Inte så uppblåst utan mer enkel opera som är imponerande och njutningsfullt. Knottriga armar fick jag :-)

Efter det så var jag hem en sväng och gjorde nytta sedan badade jag o Bettan med hundarna igen.

Och det gjorde vi i kväll också. Men ikväll var det kallt.....

Inte alltid som planerat....

-Jag är inte anmäld till Siljan runt. Cykeln är inte klar än och jag kommer ändå inte ha tid att cykla nåt i helgen så det är kört. Ska nog anmäla mig till Cykelvasan istället.

- Min "så snygga" anslagstavla för halsband blir inte så bra som jag tänkt. Oljefärg på kork går inte så bra. Det torkar inte... Har inte kommit på hur jag ska lösa det än. Men till slut blir det nog bra.

- Jag kommer att missa första halvan av Eurovision finalen på lördag. Inte bra. Men istället sitter jag i Rättvik i ett stort tält och gapar åt Joe Laberos alla trix. Det ska bli himla kul. Och vi kommer att hinna hem innan tävlingen är avgjord. Ingen fara på taket.

- Gick och la mig tidigare i går kväll för att kunna springa imorse men det blåste så mkt så jag somnade om.... På nåt vis så får jag lov att hinna med det ikväll istället

- Boka tid hos folktandvården är så gott som omöjligt. Ett års väntetid i Orsa. Till Mora kunde jag efter en viss betänketid få komma efter sommaren. Så jag ringde en privat istället och fick en tid på torsdag (i år, denna vecka). En perfekt morgontid dessutom. Kanon.

Summering: Det blir inte alltid om planerat men det kan bli rätt så bra ändå :-)

En ynka minut

Mitt mål var att åka snabbare i år än i fjol men trots det så tog de 9 milen en minut längre tid i år. Surt men ändå rätt så bra med tanke på att jag hade tränat betydligt mer förra året. Känns också som att spåren var bättre då.

Precis som förra året var det jobbigt, möjligen lite jobbigare. Och även om jag nu säger att jag inte ska åka nästa år så finns nog risken att jag glömmer det jobbiga och ångrar mig. Men jag skulle gärna prova åka nåt lättare lopp, typ Tjejvasan eller Stafettvasan istället. Lite mer njutning, lite mindre ont.
Vi får se.

Idag har jag det lugnt på jobbet (på vårdcentralen). Var hem på lunchen och tog reda på mitt diplom som familjen lämnat innan de tog bilen till skrotnisse i Mora. Tre patienter utspridda kl 10, kl13 och kl16. Så jag kan tyvärr inte gå hem tidigare. Tog istället lite sovmorgon. Ikväll blir det lite strykning, sedan ett bad och tidig kväll.

äntligen kurs! och dag ett på uppladdningen känns som ett liv av ätande

Summering: Ett makalöst bra OS (ffa för längdlandslaget) är slut. Merfokus på mello och glykogenuppladdning nu.

Strax innan kolhydratladdningen började åkte jag med tåget (jo jag kom fram hyffsat i tid) till Stockholm. Supertrevlig 50-årsfest, smaskig och dyr brunch på Strandhotel, promenad runt Nordiska muséet och lite shopping i Kista galleria. Sedan hem till Mora igen.

Blev hämtat på tågstationen och åkte direkt till Leksand. Brolle är nästan lika talangfull som Buddy Holly var. I alla fall var det en superbra muskial med bra rock'n roll. Hade gärna dansat istället för att sitta på en stol men men.

Katten är lika galen som tidigare, dvs klättrar på allt. Snart skruvar jag fast krukor och annat i fönsterbrädorna och sätter upp spisskydd runt hela diskbänken......

Dagens roligaste nyhet: jag ska gå en surdegskurs i Stockholm i slutet av juni! Äntligen fick jag plats.

vänta, vänta, vänta....

Mora är alltid redo för Vasaloppet :-)

Lite nervös att ramla i vattnet när jag och Jens paddlade i Närsån i helgen

Har haft en konstig värk i högra hälsenan igår och idag. Nästan haltat. Nu sprang jag en halvtimme med Hanna idag så jag hoppas att det inte blir värre. Då måste jag nog behandla mig själv på nåt vis. Jag kände av senan när jag sprang men inte så att jag haltade precis. Antingen känns det jättebra imorgon eller så har jag klantat mig och gjort det värre.

Vi får vänta och se. Som vanligt. Väntar nu på att Orsa ska höra av sig snart. Att det kan vara så jobbigt att vänta?

Äntligen på plats

Nu har jag klarat av Vasaloppet på en helt ok tid, 8,42. På nya jobbet är alla väldigt imponerade. Själv kände jag att jag kunde åkt fortare om jag bara vetat hur långt 9 mil vekligen är. Sedan har man en viss fördel av att starta längre fram och därmed få lite draghjälp av snabbare åkare.
Det blir nog fler lopp senare och då ska jag under 8 timmar.

Nu är jag alltså i Visby och ska imorgon börja jobba på riktigt. Efter 2 korta dagars introduktion. Självklart var sjukgymnastens sambo sjuk så han var tvungen att gå hem tidigare både igår och idag för att ta hand om bebisen. Men jag ska nog klara mig. Det finns alltid folk att fråga.

Här är det vad jag skulle vilja kalla vår. Det tycker inte de som bor här men när det knarrar av grus under skorna, snön endast syns där det tidigare varit små snöhögar, fåglarna kvittrar på morgonen när man går till jobbet och det är plusgrader ute, då är det väl vår?

Kanske pga miljöombytet, kanske pga all spänning inför vasan och flytten, eller pga något annat. Nu är jag förkyld. Inte dunderförkyld men jag snuvar och har ont i halsen. Suck..

Stackars.......

Stackars Emil Jönsson om inte fick någon medalj i VM. I den individuella sprinten var han ouppmärksam och lite klantig. Och idag var han och Larsson helt enkelt inte tillräckligt bra. Så surt.

Desto roligare att Anna och Lina åkte helt superbt och kom 2.a (bakom de briljerande finskorna). Ännu ett svenskt VM-silver alltså.

Stackars mig också. Jag har börjat med kolhydratuppladdningen nu och är såååå mätt. Det har jag varit sedan i går kväll då jag åt 160 gram skorpor på kvällen. Och nu är det dags för mellanmål igen!

Många mil

Om en månad och 2 dagar börjar jag på Visby lasarett. Jag hade ett meddelande på telefonen i fredagseftermiddag. Så imorgon ska jag förhandla lön. Det känns jätteroligt att flytta till Visby, även om det bara blir i 3 månader. Många mil från hemma men våren på Gotland känns lockande. Cykeln och löparskorna ska definitivt med. Men det blir ingen mer skidåkning efter vasan.

Om exakt en månad är det dags för Vasaloppet. Då är det meningen att jag ska orka 9mil. Idag åkte jag 44km och efter 2 mil hade jag ont i en punkt i ländryggen som inte ville ge med sig. Sedan var jag också trött i armarna och lite orkeslös. Så varv nr 2 var jobbigt och det gick inte fort. Säkert minst 10-15 minuter långsammare än det första. Totalt tog det ca 3 timmar och 20 minuter. Strax under 3 timmar för syrran.
Eftersom det var 12 grader kallt fick jag lite ansträngningsastma i början (varade i ca 5 km) och tappade känseln i hakan, läpparna och rumpan. Men det känns bättre nu.

Det känns som att jag kommer att klara 9mil men det kommer att bli jobbigt, tråkigt och göra ont. Det ser jag fram emot :-)

Nu är lähenheten på Storgatan tom, tack vare mamma (som är grym på att städa), pappa och Maria (som båda kan bära bra). Och jag bor i en möblerad liten etta på Hembygdsvägen istället. Pyttelitet kök och inget duschdraperi i badrummet. Men ändå lite mysig. Men inte i mer än en månad.

Ring! Ring! Bara du slog en signal....

Min privata dietist har räknat ut att jag ska äta nästan 4000kcal/dag under kolhydratuppladdningen. 4 dagars seriöst svullande. Förhoppningsvis får jag inte ont i magen av att äta så mycket. Men jag kommer att bli tyngre.....

Nu går jag med mobilen i fickan och väntar på besked från Visby lasarett. Nyss ringde det faktiskt men då var det Borlänge rehab som ville boka en intervju. Jag var lite fräck och avvaktade. Jag ska nog ringa Visby i eftermiddag och kolla läget. Sedan får jag höra av mig till Borlänge om jag inte får komma till Visby. Det vikariatet var till 30/6 så det är ju lika kort nästan. Och inte lika spännande som Gotland. Så nu hoppas jag att det snart ringer igen.

Jag, precis som M, börjar inse att tiden går fort och att milen inte blivit så många ännu. 20 mil känns lite.
Så i kväll och imorgon eftermiddag ska jag åka, med mina nya stavar och mitt nya röda vätskebälte. Sedan blir det vila på lördag och Järnforan på söndag. Förhoppningsvis orkar jag 44km utan större problem men jag är något tveksam.